Regelverk för offentlig upphandling

Här presenteras en översiktlig och kortfattad beskrivning av de regelverk som tillämpas vid offentlig upphandling. Både det svenska regelverket och det EU-rättsliga regelverket med inverkan på offentlig upphandling beskrivs. Under det EU-rättsliga avsnittet presenteras de EU-rättsliga principer som ska tillämpas vid all offentlig upphandling. Via länkar kan du gå vidare för att läsa alla regelverk i fulltext.

Offentlig upphandling i svensk rätt och i EU-rätten

Offentlig upphandling regleras i första hand av lagen om offentlig upphandling, LOU och lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, LUF också kallad försörjningslagen. Dessa lagar trädde i kraft den 1 januari 2008 och ersatte den äldre lagen om offentlig upphandling. LOU och LUF bygger på EU-direktiv om offentlig upphandling. Den 15 juli 2010 infördes omfattande ändringar i LOU och LUF bl.a. med anledning av att det så kallade ändringsdirektivet (2007/66/EG) avseende rättsmedel införlivades i svensk rätt.

Syftet med de regelverk som finns kring offentlig upphandling är primärt att främja fri rörlighet inom EU. Samtidigt syftar regelverket till att upphandlande myndigheter på bästa sätt ska använda de offentliga medel som finansierar upphandlingarna genom att dra nytta av konkurrensen på marknaden. Regelverket syftar också till att ge leverantörer lika möjligheter att tävla i varje upphandling.

Även lagen om valfrihetssystem, LOV, reglerar svensk offentlig upphandling. Av LOV framgår vad som ska gälla när upphandlande myndigheter överlåter till enskilda att välja utförare av en tjänst bland leverantörer i ett valfrihetssystem. 

EU-samarbetet innebär att EU:s medlemsstater har överlåtit en viss del av sin makt till gemenskapen. Staterna överlämnar framför allt sin rätt att utfärda regler inom skilda sakområden och sin rätt att ingå avtal med andra länder.

EU-domstolen är ett organ inom EU som bland annat har uppgiften att kontrollera unionens institutioner och medlemsstaterna. Enskilda medborgare i medlemsstaterna har även rätt att ta upp mål inför EU-domstolen för att klaga på beslut som antingen är riktat mot honom eller henne eller berör honom eller henne omedelbart och individuellt. EU-domstolen lämnar också förklaringar till nationella domstolar om tolkningen av EU-rättsliga regler i olika sammanhang (förhandsbesked).

Följande principer reglerar förhållandet mellan EU-rätt och nationell rätt

• principen om direkt tillämplighet,
• principen om direkt effekt och
• företrädesprincipen

Dessa principer påverkar maktfördelningen mellan europeiska unionen, medlemsstaterna och medborgarna. Genom principerna förklaras EU-rättens förhållande till nationell rätt.